Borzoi är en hundras från Ryssland. Den ryska vinthunden sägs ha kommit till Ryssland med Djingis Khan och kallas idag allmänt för Borzoi, eller, i Ryssland, Psovi Barsaja.
Enligt vissa källor korsades denna asiatiska vinthund med robusta ryska herdehundar och användes huvudsakligen för att hålla vargar borta, något som den lyckades med så effektivt, att man började avla den enbart för jakt på varg. Jägarna var beridna, och man drev vargen med foxhounds tills man befann sig inom synavstånd. Då släpptes en ”svora” (tre borzoier), vilka sprang ikapp vargen, och fixerade den med ett grepp kring nacken, varpå jägaren, som ridit fram under tiden, hoppade av sin häst och dödade vargen med kniv. De allra dådkraftigaste borzoierna kunde på egen hand döda en varg.
Under lång tid var det omöjligt att köpa en borzoi, den kunde bara skänkas som gåva från någon inom ryska tsarfamiljen. Mest känd för borzoiaveln var kanske Storfursten Nikolaj Nikolajetitj av Ryssland, som avlade hundratals borzoier på sin kennel Perchino, vilka användes till jakt på varg.
Det kan konstateras att detta är en modig och dådkraftig hund. Dess miljö är de fria vidderna och farten och den kan tävla med greyhounds i snabbhet. Den är en mycket kärvänlig hund, som kan överraska sin ägare med sin klokhet.
Dagens borzoi är väl anpassad till det moderna samhället och dess främsta uppgift är numera att vara en familjemedlem och fungerar utmärkt som sällskapshund.
Dess päls är, i motsats till vad man skulle kunna tro, ganska lättskött. Lång och mjuk som silke, mycket motståndskraftig, sand och lera faller ur när den torkar.
Borzoien är ett utpräglat flockdjur. De har ett väldigt tydligt hundspråk och är bra på att ”läsa” andra hundar. Det är lätt att ha flera borzoier tillsammans och det är ytterst sällan man behöver separera dem i olika rum för att de inte går ihop. Att låta flera hanar ingå i flocken brukar inte vara några problem. Till flocken räknas både andra hundar och människor, katter och andra djur som ingår i hushållet. Men en främmande katt på tomten jagas kvickt upp i ett träd eller kan i värsta fall få plikta med sitt liv.
Vakthund? Nja, de flesta borzoier släpper nog in vem som helst och kanske till och med låter dem bära ut hela möblemanget utan att reagera, bara de inte rör soffan de sover i. Men å andra sidan så är borzoiens storlek ganska respektingivande så vem skulle våga försöka? Inne är borzoien oftast stillsam och lite lat, gillar att ligga draperad över soffor och sängar. Men även om den kan verka sova och vara ointresserad där i soffan så har den stenkoll på vad du gör hela tiden. Försök öppna kylskåpet utan att det på en hundradels sekund står en borzoi vid din sida och förväntas bli bjuden på något gott!
Ute är den explosiv, alert och med öronen på ”skaft”. Den älskar att få flyga fram i en snabb galopp, och är det så att man inte har den så väldresserad att den kan få springa lös måste man se till att det finns ett inhägnat område där man kan släppa den och låta den rusa av sig. Jaktinstinkten är djup rotad och man ska ha i minnet att borzoien använts i hetsjakt på varg! Borzoien jagar med synen och reagerar omedelbart på plötsliga rörelser. Ett löv, en fågel eller en skuttande hare väcker omedelbart dess intresse. Men så fort ”bytet” kommit utom synhåll är det bortglömt och promenaden kan fortsätta lugnt och behagligt.
När det gäller lydnad och inlärning har borzoien lika lätt för att lära som vilken annan hund som helst. Men ofta har den synpunkter på hur lydnaden ska tillämpas och i vilken omfattning träningen ska fortgå. Tränar ni platsliggning så kan den vid tredje försöket bara gå därifrån, något förnärmad över att behöva konstra så mycket för en liten godisbit och tycka ”du kan väl lägga dig själv om du tycker det är så roligt”. Vid inkallning kommer den gärna och glatt, men det är lite väl ofta ”ska bara …” först.
Ett litet varningens ord till dig som är på väg att köpa din första borzoi – väldigt många som skaffar en borzoi blir så ”sålda” på rasen att de drabbas av ett slags habegär och snart skaffar en till… och en till… och en till… Det är härligt att vara ägd av en eller ett par borzoier och att få dela sitt liv med dessa underbara skönheter! Livet blir helt enkelt mycket roligare med borzoi!
Att se en Borzoi värmer i hjärtat! Skönhet och aristokratisk utstrålning, värdighet och ibland en viss arrogans.
En Borzoi i rörelse är en njutning, lätt och mjukt dansande i trav, kraftfullt och flygande i långa galoppsprång.
Det är få hundraser som kan uppvisa så stor färgvariation och olika teckningar som Borzoi, det finns en färg och teckning för alla smaker.
Källor:
Wikipedia
Borzoi-Ringen
